Vissa saker kommer jag ihåg så väl.
Första gången jag träffade dig är en av dem. Kommer du ihåg den dagen?
Jag var så nervös. Vi hade fixat oss i säkert en timme och båda hade stora förväntningar på kvällen. Jag visste inte vem du var, eller hur du såg ut i verkligheten. Men jag hoppades att jag skulle gilla dig.
Det gjorde jag ju, uppenbarligen.
Kommer du ihåg hur det kändes?
Att sitta i soffan, en bit ifrån varandra till en början, sen närmare och närmare. Hur vi tjafsade på skoj om en kudde? Hur du skrattade åt mig för att jag var en sån fegis? Hur du tog kudden, bara för att retas, och för att få mig att komma närmare dig?
Jag minns. Och jag minns hur jag önskade att tiden kunde stanna, bara så att jag kunde få stanna där i din famn lite längre.
Nu önskar jag att jag kunde gå tillbaka till första natten jag sov med dig. Natten då du tände ljus och tittade på mig på det sättet som ingen annan någonsin har tittat på mig. När jag somnade i din famn. Och vaknade bredvid dig.
Jag vill tillbaka. Jag saknar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar