Jag saknar dig

Jag saknar dig. Så det gör ont..
Det beror inte på att jag har druckit. Eller på något speciellt annat heller. Men under tiden jag var på kvällens fest, så slog det mig varför jag inte hade roligt.
För du var inte där.
Du är inte här. Du kommer inte tillbaka. Antar att jag måste acceptera det..
Jag vet att det är ologiskt egentligen. Vi kände inte varandra särskilt länge.
Men du betydde så mycket mer för mig än någon någonsin fattade. Än du någonsin fattade. Du var den första som verkligen var på riktig. Och nu är det som att du aldrig fanns. Som att du aldrig betydde något.
Du lovade mig så mycket. Du lovade mig imorgon. Du lovade mig att inte vara som dom. När jag tittar tillbaka nu, undrar jag var det tog vägen.
Vart du tog vägen?
Jag älskar dig. Det är ologiskt. Men det gör jag faktiskt. Och det gör så ont, var eviga jävla dag, för att du inte är här längre. Jag saknar dig vid min sida. Jag saknar din hand i min. Ditt leende, ditt skratt ,  dina ögon, din mun. Allt.
Dig.